Säg, vart finns min väg nånstans?
Jag måste välja, måste välja måste ta en chans!
Jag ville tro, och hoppas att den fanns.
Kan nån förstå vart jag ska gå nånstans?

Jag fattar inget! Jag har aldrig mått så dåligt som nu. Aldrig!
   Jag är verkligen helt lost!! Jag har iallafall förstått att den värsta tiden är tonåren. Tiden innan man är vuxen. Fick höra idag att det var dumt att kalla oss ungdomar, för vi är ju nästan vuxna.
   Jag är glad att jag har en så fin omgivning som stöttar mig! För jag behöver verkligen stöd nu.
Fick höra en jättegullig sak i skolan idag: "Hur du än blir, hur du än är... Så är du alltid André. Och så länge som du är André, kommer du vara omtyckt för den du är, och inte för den du vill vara."

Nej, nu ska jag titta på gamla Disney-filmer och tycka synd om mig själv ett tag...